Svensk skogsvalidering är ett branschinitiativ för att förbättra och säkerställa kompetensen inom skogsbruket. Valideringsverktyget utvecklade en kompetensmatris som skogsbruket var i behov av, det vill säga vilken kompetens en skogsmaskinförare behöver inneha. Verktyget har utvecklats i fyra olika projekt som då lett till att ytterligare befattningar har utvecklats under projektets gång.
För att kunna validera kompetensen hos en medarbetare började projektet med behovet av en kompetensmatris för att veta hur man ska se att personen innehar rätt kunskap och kompetens för befattningen. Det fanns nämligen ingen tydlig kompetensmatris för vad en skogsmaskinförare behöver kunna i detalj, för att utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt och effektivt sätt. Så med hjälp av flera olika personer inom skogsbranschen med olika kompetenser, erfarenheter och roller började en kompetensmatris att växa fram.
Individen innefattar olika kompetenser från olika situationer, dels den formella kompetensen som man utvecklar genom exempelvis en utbildning men också den reella kompetensen som bygger på erfarenhet och arbetslivserfarenhet.
Kompetens är inte bara kunskap. Det är en kombination av kunskaper och färdigheter – en persons förmåga till handling i en viss situation. Det är en överlevnadsfråga för dig som individ, liksom för företaget. Den kompetens som medarbetaren behöver för att kunna utföra arbetet på ett bra och säkert sätt. Företagets förmåga består till stor del av kompetens, det är med den vi skapar nytta för kunden.
Vill ett företag arbeta med att långsiktigt kompetensutveckla medarbetare ger SSV snabbt och effektivt ett underlag och underlättar arbetet med att planera och genomföra nödvändiga insatser. Valideringen innebär inget omfattande, svårt eller tidskrävande arbete för arbetsgivare eller medarbetare.
– I samhället går vi i allt större grad från att mäta kunskap genom att titta på utbildningsnivå till att mäta den faktiska kompetensen till att utföra själva arbetet, konstaterar Gunnar Bergström, vd för Vericate, tillika systemansvarig för Svensk Skogsvalidering.
Med Svensk Skogsvalidering kommer arbetsgivaren kunna bygga kompetens i företaget på ett strukturerat sätt. Och medarbetaren kan på ett tillförlitligt sätt påvisa att denne besitter rätt kompetens för yrket.
Om medarbetaren inte uppnår godkänt resultat inom alla områden kan kompletterande utbildning vara aktuell. Därefter gör medarbetaren en kompletterande validering. När samtliga krav inom respektive kompetensområde är uppfyllda så erhåller medarbetaren ett certifikat och kan därmed påvisa att den besitter rätt kompetens för sin arbetsroll.
På uppdrag av Skogsbrukets yrkesnämnd har man alltså skapat ett valideringssystem med två delprov, ett webbprov och ett standardiserat simulatorprov. Erfarna examinatorer utför simulatorprovet med provtagaren. Simulatorerna är bärbara för att valideringen ska vara tillgänglig för alla i hela Sverige. Sedan en tid tillbaka är systemet i drift, och så här långt har bolag som Holmen, Svea Skog och Stora Enso använt det för att få grepp om kompetensnivån hos sina anställda och därefter planera för utveckling och kompetenshöjande aktiviteter.
Fördelarna är många, enligt Gunnar Bergström: Kan man göra riktiga kompetensbedömningar och jämförelser blir det mycket lättare att sätta rätt lön från början . Samtidigt får vi ju klara besked om nivån.
När valideringen för maskinförare började bli klart inledde ett nytt partsgemensamt valideringsprojekt för skogsvård som kommer att hjälpa matchningen av arbetssökande till skogsbranschen. Grunden för valideringen är densamma, men här nerskalat till enbart webbprov. En utmaning i arbetet med det nya valideringssystemet är dock att många skogsvårdare kommer från andra länder, vilket i sin tur ställer krav på en rad översättningar. Förhoppningsvis är skogvårdsvalideringen klart för driftsättning i slutet av 2022.
SSV beviljas främjandemedel i nytt valideringsprojekt
Under 2022 väntas Skolverket införa Yrkesprov för flera av de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna. Och enligt Gunnar Bergström tittar nu flera av landets skogsinriktade utbildningar på att använda sig av Svensk skogsvalidering. Det i sin tur ger positiv resonans även för skogsentreprenörerna.
– Ja, i och med valideringen kan man ju tidigt se vad eleverna går för, och den blir sannolikt ett komplement till APL och betygen.
Även skolor med YH Flex-utbildningar, där eleverna har möjlighet att skräddarsy sin utbildning, har visat intresse kring valideringssystemet. Valideringen anses vara ett trovärdigt och standardiserat sätt att kunna mäta kompetensen.
– Det är viktigt att komma ihåg att det är den enskilda individen och beställaren som äger resultaten.
Prismässigt trevar man sig fram än så länge. En validering kostar för närvarande 6 500 kronor – vilket bör ställas i paritet till nyttan.
Räknat i pengar är det bara att se vad ett felaktigt arbete med kranen kostar dagligen. Validering är en investering som är lönsam.
